Att få barn är en enorm lycka i livet. Att få barnbarn är dubbel lycka. En ny liten varelse som ska föra släkten vidare. Alla tycker väl att deras egna barnbarn är fantastiska och så gör även jag. Vilken liten fantastisk människa han är denna nu femåring. Fantastisk på många sätt. Han äger de förmågor och egenskaper samt tillvägagånssätt som jag verkligen uppskattar hos alla människor.Mer av dessa egenskaper mm hade jag önskat att det funnits bland förskolepersonal under min tid i förskolan Han är förståndig, varsam, och ödmjuk . Han är human , vänlig och enormt kärleksfull. Han är tapper och modigt nyfiken på livet. Han har uthållighet och en inre kraft som driver honom till att hela tiden lära sig nya saker. Han uppskattar livet och andra människor. Han är klok rolig med enormt sinne för humor. Kreativiteten och fantasin flödar med ett öppet sinne för intryck. Han är socialt klok förstår saker händelser ur olika perspektiv. Framför allt är han en lekfull optimist som kan entusiasmera alla. Han ser det sköna och det vackra runt sig . Han är en tacksam optimist.
Oj det var stora ord om en liten människa. Min ända önskan är att han ska fortsätta att utveckla dessa goda sidor och med det starka själförtroende han har och kloka vuxna kring sig , vet jag att han kommer att lyckas.
En tidig söndagsmorgon dyker han och pappan upp. Vi ska på äventyr farmor säger han. Ok säger jag . Jag tar stövlar och tjocka kläder på mig då säger jag. Ja det blir bra. In i bilen och färden går mot KÄLLAN: Jag får veta att hela bilen är fullpackad med allt från fiskespö till trätågbana. Här ska det bli äventyr minsann. Barnbarnet berättar i bilen att han fått en ny vän en flicka som är jättesnäll. Han konstaterar också att han vill bli elektriker och klättra i höga ledningar . Helt plötsligt säger han Titta på mig farmor. Jag tittar på honom och han säger :Du är söt fatmor. Tack säger jag och konstaterar att han också är en riktig sötnos. Nu är vi framme och ryggsäck med tågräls kniv ,tändstickor ,fiskespö tas med Färden går på en skogstig och sonen konstaterar att barnbarnet visar vägen. Han går först och säger:Pappa vilken underbar dag. Ja en vacker vårdag idag säger sonen. Jag älskar alla årstider vår sommar höst vinter säger barnbarnet. Vi stannar vid en myrstack. Han berättar om myror om drottningen och arbetsmyror. Han gillar myror säger han.Farmor ser du röda strecken på träden , du ska fökja dom om du inte ska gå vilse säger han Ok säger jag. Nu är vi framme vid källan och sonen fyller en dunk med källvatten. Barnbarnet tar en skopa och dricker ock utbrister : Vilket härligt friskt vatten. Nu går vi mot sjön och tänkte fiska. Vi möter en man som säger att ska man fiska måste man ha fiskekort vilket vi inte hade. Ok nu hittar vi en plats vid vattnet och vi kom på att vi kunde göra barkbåtar. Nu börjar en lek som tar oss både till nordpolen och hawai Barkbåtar guppar på böljan och båtarna är lastade med olika last.Vi får hjälpa tillbaka båtarna ibland med fiskespöt då dom åker för långt ut. Vi leker länge till det är tid att fara hemåt för lunch. En barkbåt ska flickan som är nya vännen få ,och en ska han ha ,dom ska köra båtarna i flickans badkar är hans tanke. Han småskuttar genom skogen tillbaka till bilen och säger Jag har en ide jag ska ta med suchi till min vän så kan vi äta där, och sedan köra barkbåtar. Om hon fyller år idag måste jag ge henne blommor. Jag får plocka om hon fyller säger han.
Trätågbanan då? Vi packade aldrig upp den. Han hade en tanke med den före utflykten och den fick så klart följa med. Tankar och ideer skapas i nuet hos individer med ett stort flöde av fantasi och kreativitet. Vilket härligt äventyr det blev denna söndag. Jag önskar att alla vuxna som har med barn att göra ser möjligheterna och inte hindren.
Att alltid vara en smula barn - det är att vara verkligt vuxen.
- Jevgenij -jevtusjenko
Agneta Svedjeland
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar