EXPERIMENTVERKSTAD?

• 
  
• 
  
• 
  
• FÖRSKOLA ELLER EXPERIMENVERKSTAD?

•  Jag bara undrar vad som händer med våra barn  och vilket resultat vi kommer att skönja i framtiden. Förskolor hänger på trender som inte bygger på forskning. Snacka om att arbeta utifrån barnkonventionen-barnmisshandel skulle jag snarare påstå. Ska ta upp några trender inom förskolan som är vedertagna runt om i vårt land. 

• Mig veterligen finns två biologiska kön .hon och han. Vilket kön du tillhör bestäms genetiskt.Könskromosomer som kommer från kvinnan kallas XX och mannens kallas XY.Detta är biologiska fakta utan en man och en kvinna inga barn. enkelt. Ni förskolor som håller på med ert genusdravel  har ni tagit del av barnkonventionen säger, barns identitet och rätten till ett namn tex.  Förskolor som arbetar med genuspedagogik är ute på hal is. Sluta med dumheter det har gått för långt.låt barn leka med vad dom vill oavsett kön. Låt barn få höra de sagor dom tycker om ta er inte rätten att skrota böcker det bestämmer barnen vad dom gillar. låt prinsessor blomstra i rosa och låt batman flyga runt i sin mantel. Fri tillgång för alla barn att välja oavett kön. Nej inga könlösa barn i förskolan som frågar en vikarie är jag en pojke eller flicka ? Sluta med hen vi är ett  kön biologiskt och socialt. Om det är jämsttälldhet vi är ute efter och det borde det ju vara så behöver pedagoger påminna sig om att inte låta det bilogiska könet bestämma vilka förväntningar  du har utifrån detta  kön.Det är inte så märkvärdigt.Lika mycket uppmärksamhet  uppmuntran till både flickor och pojkar. Lika mycket samtalstid till bägge könen. Tilltala pojkar och flickor lika ofta med deras namn .tänka på stämma tonläget du använder  ska vara lika för bägge könen Beröm kommentarer  bra  fint gulligt osv  ska vara lika för bägge kön. Alla barn ska känna sig trygga i sina val av vänner och val av lekar oavsett kön. Ge bägge könen lika mycket samtalstid.

• VAD SÄGER SKOLLAGEN OM TRADITIONER KULTURARV ? 

• Ordet kulturarv används inte bara för föremål,  utan också berättelser, traditioner och andra icke materiella värden som vi övertar från tidigare generationer ett arv av sånger danser sagor tex en gedigen kunskapsbank med andra ord.Det  är vi som är vuxna idag som bär ansvaret att arvet som vi fått med oss förs vidare till nästa generation, en historiebok fylld med skatter

•   

• De vanligaste traditioner vi firar inom förskolan är  väl lucia , julen med pyssel bakning  julluch osv. fettisdag med semlor ,påskpyssel påsklunch, midsommarfirande med sommarmat och stång, sommaravslutning osv alla förskolor skapar ju sina egna traditioner efter några år. 

• 
  

• Först rök pepparkaksgubbarna nu ryker luciatraditionen från många förskolor. Genusperspektivet lyser igenom även här inga vanliga traditionella tåg om man ska fira. PIPPI BÖCKER RYKER EN STOR SKAM VILL JAG SÄGA.Anknytning är ute  trygghet är ute 

•  Var och handlade på lucia . Ett luciatåg  var inne i olika butiker och lussade. 2 manliga lucior  1 kvinnlig tärna  så barn utklädda till allt från snögubbe till  drake ja det liknade mest ett maskeradtåg som dessutom sjöng endast en sång , den omgjorda  luciasången. Lucia kommer från det italienska kvinnliga helgonet från Surakusa, som dog martyrdöden för sin kristna tro. Lucia  bör gestaltas av en kvinna  lucia var kvinna .lika lite som en griljerad kålrot kan bli till en julskinka lika svårt har jag att se att lucia  gestaltas av en man. 

SÅ KOMMER VI TILL STORARBETSLAG  6 personal  ca40 barn

– Man behöver fråga sig om storarbetslag är en pedagogisk trend eller en organisation som utgår från ekonomi, att man tror att man sparar in på personal, säger Pia Williams.

Hon fortsätter:Men modellen är enligt forskarna inte optimal för barnen, eftersom de får för många relationer att förhålla sig till, både till andra barn och till vuxen personal. Tidigare studier har visat att för många relationer kan innebära en stor påfrestning på barn, och speciellt de yngsta i verksamheten.

Tanken med storarbetslag är att barnen ska delas in i mindre grupper under dagen.

– Utifrån våra erfarenheter är det långt ifrån alltid det sker i praktiken. Ofta delar man bara in barnen i mindre grupper under en begränsad tid på dagen, ofta är det på förmiddagen innan lunch, säger Sonja Sheridan, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, som gjort studien tillsammans med Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap, och Ingrid Pramling Samuelsson, professor i Early Childhood Education, samtliga vid Göteborgs universitet.

– Det är väldigt motsägelsefullt att förskollärarna vill ha färre barn i grupperna men ändå organiserar sig i storarbetslag, säger Pia Williams.

Under mina år i försolan var barngruppernas storlek alltid på tapeten  dvs önskan om färre barn så jag håller helt med Pia Williams om det.

FÖRÄLDRARAKTIV INSKOLNING

trots att det saknas forskning kring hur föräldraaktiv inskolning påverkar barnets anknytning och stressnivåer väljer allt fler förskolor att gå över till den metoden.

– Vem är vinnarna här, är det förskolan eller föräldrarna? Jag har väldigt svårt att tänka mig att det är barnen som är vinnarna, säger Birthe Hagström, förskollärare, speciallärare och doktor i pedagogik.

Tillsammans med Malin Broberg, psykolog och docent i psykologi och Anders Broberg, psykolog och professor i klinisk psykologi, har hon skrivit en bok om anknytning i förskolan

– Om jag utgår ifrån vad vi i dag vet om små barn, så tar det längre tid än tre dagar att bygga upp en relation med en person som ska ersätta föräldern, säger Birthe Hagström.

Vem som introducerade den föräldraaktiva inskolningen,  är det i dag ingen som kan svara på. Troligtvis var det en förskola i Stockholm som började och sedan spred sig modellen.

bra inlägg familjeliv

http://www.familjeliv.se/forum/thread/77129791-tappar-motivationen-for-jobbet-forskollarare-langt

Agneta