FIRANDE FÖR SAKENS SKULL?

Med Våffeldagen i färskt minne satt jag och tänkte igenom vilka dagar vi firar i Förskolan och varför. Vi gör vissa saker för att vi alltid gjort på det viset utan att fundera över bakgrunden till själva firandet. Traditioner är viktiga i ett samhälle för att vi ska känna gemenskap, men många av oss har inte en aning om varför vi firar vissa högtider som till stor del mest är förknippat med maträtter, bakverk och tillfällen att umgås, vilket såklart är posetivt. Vissa traditioner är något vi upprätthåller mer än ifrågasätter då det till större delen handlar om de ytliga aspekterna/accessoarerna mer än själva grunden till åkomsten av självaste firandet – som väldigt få följer och förstår enligt gamla traditioner. Som så många av våra högtider är de flesta med starkt koppling till Kristendomen, och då slår det mig att Förskolan kanske borde lämna över till familjerna att själva välja om dom vill fira alla dessa i grunden religiösa högtidsdagar. 

Jag har börjat undersöka våra högtidsdagars uppkomst och verkliga betydelse samt funderat kring vad vi på förskolan kan bidra med, i firandet av dagar till minne av händelser eller samhällsfrågor som skulle kunna vara positivt och lärorikt att belysa. Om vi t ex tar månad för månad så firar vi i Februari månad: Fettisdagen och Alla Hjärtans Dag. Nu ställer jag mig frågan om vi ska fira Fettisdagen i förskolan? Om vi ska följa den kristna traditionen (ursprung katolsk) långt tillbaka så borde det rent logiskt, historiskt och moraliskt sett egentligen vara så att det bara är de människor som går in i fastan 40 dagar före påsken (fastan ingår i påskfirandet som är en av våra största kristna högtider) som ska äta semlor. Fettisdagen är ju till för att äta upp sig för att sedan späka sig med fastan. Fastlagen och fastan före påsk hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden då landet var Katolskt, men i och med reformationen på 1500-talet försvann bestämmelserna om fasta ur den svenska kyrkans lära. Sedan har fastlagens och fastans innehåll blivit alltmer diffust och idag betecknar de snarast tidsperioden före påsk. Ture Sventon intar ju semlorna ”temlor” till kaffet året runt, så traditionen med dess innebörd har som sagt suddats ut med tiden. Jag ifrågasätter också: Varför firar vi Alla Hjärtans Dag?

Alla Hjärtans Dag heter på engelska Valentine’s Day och härstammar från helgonet Sankt Valentin, som bygger på legender om olika martyrer dödade under 200 och 300-talet. Det handlar b la om prästen Valentin som levde under antiken och kejsar Claudius II tid i Rom. Claudius ville att alla hans krigare i armén skulle vara ogifta män, men Valentins trodde på kärleken och vigde ändå, trots förbud. Kejsaren slängde därför Valentin i fängelse och dömde honom till döden. Fångvaktarens dotter besökte Valentin i fängelset och kom med mat och meddelanden till honom. Innan Valentin avrättades lyckades han smuggla ut ett avskedsbrev till henne som han undertecknade ”din Valentin”. Därav traditionen att skicka kärlekshälsningar på Alla Hjärtans Dag. Det finns inget spår av Alla Hjärtans Dag i Svensk folktradition, utan seden kom som en nyhet från USA till Sverige på 50-talet. Ett amerikanskt påfund som hejas på av affärsmän världen över.

Ett förslag är att vi byter ut Fettisdagen och Alla Hjärtans Dag firandet till: Den internationella Modersmålsdagen instiftat av Unesco år 2000, som infaller den 21:a Februari. Vidare firar vi Internationella Kvinnodagen i Mars månad. Den Internationella Kvinnodagen kan jag stå för att vi firar. Så länge det inte finns kvinnofrid på jorden så behövs denna dagen.

Men Våffeldagen / Maria Bebådelsedag?
Jag föreslår att vi i Mars månad byter ut Våffeldagen mot: Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. Det var den 21 mars 1966 som FN:s generalförsamling instiftade den internationella dagen till minne av massakern i Sharpeville, Sydafrika den 21 mars 1960 då apartheidpolisen öppnade eld mot en fredlig demonstration mot passlagarna. 69 personer dödades.

Vidare kan vi nog trycka in ett viktigt firande till, nämligen: Internationella Vattendagen, instiftat av FN som firas den 22 Mars. Under April månad finns det många dagar jag skulle önska att vi införde ett firande av i Förskolan, nämligen dessa:

• Den 2:a april infaller Den Internationella Barnboksdagen 
• Den 7:e april borde vi uppmärksamma: Världshälsodagen 
• 23:e april är det Världsboksdagen. 

Under Maj månad föreslår jag att vi inför firandet av:

• Internationella Familjedagen som infaller den 15:e Maj. 
• Internationella Barndagen infaller första Måndagen i Maj 

Under Juni månad föreslår jag att vi inför firandet av:

• Den 12:e Juni slår vi ett slag för Internationella dagen mot barnarbete. 
• Midsommarfirande är klart. 

Under Augusti månad föreslår jag att vi inför firandet av:

• Den 23:e augusti uppmärksammar vi: Internationella dagen till minne av slaveriet och dess avskaffande. 

Under September månad föreslår jag att vi inför firandet av:

• Den 21:a September firar vi: Internationella Fredsdagen 

Under Oktober månad föreslår jag att vi inför firandet av:

• I Oktober väljer vi in FN-Dagen, samt Internationella Nalledagen: Vi deltar i insamling av b la nallar som går till SOS barnbyar. 

Under November månad föreslår jag att vi inför firandet av:

• I November månad finns två viktiga dagar, nämligen den 19:e då vi bör uppmärksamma: Världsdagen mot barnmisshandel samt den 25:e då Internationella dagen för bekämpning av våld mot kvinnor infaller. 

Under December månad föreslår jag att vi inför firandet av:

• Under December månad kan vi fira: Mänskliga Rättigheters Dag. 

Som synes försvann många tillfällen till firande. Ja, jag valde bort Jul och Påsk också. Jag anser att många av de dagar jag nu valt ut som förslag till firande i förskolan stämmer väl överens med tankarna i likabehandlingsplanen samt barnkonventionen.

Ha det gott alla därute!

Mina allra varmaste hälsningar,

/Agneta Svedjeland