Fria barn eller förvirrade könslösa individer som kallas "hen" och som uppmuntras / kontra nedvärderas utifrån valet individen gör i den s.k fria leken i förskolan. I förskolan har vi alltid strävat efter fria val i leken. Bägge könens lika värde, fria barn med rätt att följa sina egna vägar och val. Barn har alltid valt utifrån intresse, lust, nyfikenhet och förmågor och dom har tillåtids göra detta. Vi pratade inte genus utan barn. Vi visste så pass att det var två ölikkönade barn i våra barngrupper nämligen ett gäng flickor och ett gäng pojkar. Vi var väl insatta i alla barns och vuxnas lika rättigheter och skyldigheter. Att indentifikaton är viktigt för varje barn visste vi också. Att veta jag är pojke - jag är flicka. Det fanns trädklättrande flickor och prinsesspojkar i krona. Vi ser olika ut och vi handlar också ibland olika, men ingen av de båda könen är mer värd än den andra på grund av könstillhörighet, val av färger på kläder, val av leksaker eller aktiviteter - det var något vi hade full koll på. Vi visste också att andelen av det manliga hormonerna androgener; b la var en bidragande orsak till val av lek och leksak. Jag började titta på detta då min dotter var liten och funderade över varför hon inte valde typiskt flickigt. Inga dockor, inte rosa, lekte stormiga grovmotoriska lekar med pojkar och älskade fotboll. Idag vet vi att det finns skillnader rent biologiskt i pojkars kontra flickors hjärnor. Det manliga hormonet: androgener styr b la utvecklingen av hjärnan på ett sätt som påverkar våra val av t ex saker och lekar. Eftersom pojkar har förmågan spatial mer utvecklad blir valet utifrån denna förmåga mer framträdande. Flickor är mer verbala vilket visas i deras val. Men dom är och förblir två olika kön och har rätt att få veta sin tillhörighet och ha rätt till ett namn. I rättvisans namn ska vi döpa dom små liven till Rut-Knut eller? Nu blev det ojämnlikt då jag satte Rut först, låt gå: Knut-Rut. Detta är inget som står för feminism. I så fall lägger jag ner. Feminism för mig är strävan att uppnå ett jämlikt samhälle mellan könen. Kvinnor och mäns strävan efter ett samhälle där alla människor oavsett kön ras läggning religion har samma rättigheter och skyldigheter. Låt våra barn vara barn och låt dom slippa ingå som försökskaniner i ett helt galet genustänk som gått alldeles för långt.
"Egalias döttrar" av Gerd Brantenbergs kom ut på 70-talet. Jag läste den återigen och tänker att I flera avseenden vill man idag uppnå ett feministiskt samhälle som till stora delar påminner om samhället i Egalias döttrar. Tvärtomleken där männen har fått inta rollen som kvinnorna idag pläderar för är ojämlikt. Vad är det för jämlikhet. Det ena är väl inte bättre än det andra. En blandning av könens alla förmågor är väl inte så dumt. Förskolor som kör sitt könsneutrala snack bör granskas i sömmarna. Pojkar är pojkar och flickor är flickor. Ett självklart faktum i alla fall för mig. För ungefär 2,5–1,6 miljoner år sedan, dök den första människan upp – Homo habilis. Oj! vad utvecklingen har gått framåt till vår tid, men är det något som består är att vi människor föds med olika kön.
Folkets längtan efter frihet kan i det långa loppet inte slås ner. Den kommer att leva och segra till sist. - Olof Palme
/Agneta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar