OTILLFREDSSTÄLLANDE

Jag vet att detta inte är populärt att uttrycka men jag måste.Sanningen om storförskolors tillblivelser ligger I att fler och fler kommuner samarbetar med Reggio Emiliainstitutet.Byggnaderna är gjorda utifrån hur RE ser på pedagogisk verksamhet. Re filosofin bygger på som ni alla vet det kompetenta barnet med de hundra språken.Ja det har visat sig att många blev frälsta av just detta uttryck ,och pedagoger vallfärdade till den lilla staden Reggio Emilia I Italien Att vi idag står med gigantiska förskolor med hundratals barn och utsliten underbemannad personalstyrka som river sitt hår för att dom inte räcker till.Att vi står med stora förskolor men med små utrymmen för barnen till lek både ute och inne .Stora matsalar där barngrupper med små barn har ca 30 min på sig att äta till nästa grupp kommer. Hög ljudnivå så klart gör att småbarnsgråt inte hör till ovanligheterna. Väl tilltagna torg vad nu dom ska vara till kanske utställningar uppträdanden ? Ateljer för barnens konstnärliga utövanden tillsammans med en ateljerista som kommer och vägleder barnen I konstens värld. Dokumentationsväggar där pedagoger visar på arbetet med barnen.Den pedagogiska dokumentationen skall vara tilltalande estetiskt för publiken dvs föräldrar och besökare. Pedagogisk dokumentation är obligatoriskt och skall genomföras och tiden tas från barnen. RE-institutet håller kurser hur det ska genomföras. Pedagogistor kan tillhandahållas utifån om pedagogiska funderingar finns.Enorma summor pengar används ute I verksamheterna till just Re-utbildningar. Omsorgen om barnen då? Barnen är som vi alla vet kompetenta och ska inte tilldelas lösningar eller svar .Omsorgsbiten är inte prio ett om man så säger.Glöm “tamburkontakten” Glöm “måltidspedagogik”Pedagogik är inte vad ögat ser dvs färgade glas speglar och schalar I ordnigsställda miljöer nej det behövs engagerade kunniga glada pedagoger som ges möjligheter att använda sina förmågor som erbjuder sig själva dvs ett knä en kram två öron som lyssnar och öron som hör. En vuxen som tröstar och både lyssnar och förklarar. Ett knä en famn när det behövs .Tyvärr fler och fler byter yrke eller blir utmattade och sjukskrivna ingen mänsklig miljö för varken barn eller vuxna. Personal som ifrågasätter metoder som RE förespråkar eller är kritiska blir inte långvariga en tystnadskultur råder och det är illa..Storförskolor är det sämsta tänkbara för våra barn för förskolepersonal och för föräldrar dvs alla är förlorarna .Vinsterna tillfaller någon annan. Agneta