VARGDAGAR - SORGSEN

JA, JAG BLIR BEDRÖVAD OCH SORGSEN NÄR JAG HÖR HUR EN DEL BARN OCH FÖRÄLDRAR BLIR BEMÖTTA I OLIKA FÖRSKOLOR.

Jag hörde från en nära person om ett utvecklingssamtal som i mina öron låter helt makalöst. En förskollärare som arbetat på förskolan i tre veckor sitter och håller i vännens utvecklingssamtal. Hur kan detta tillåtas? Hur mycket lär man, som förskolepersonal, känna ett barn på tre veckor? Oproffsigt i högsta grad. Mina erfarenheter av dessa samtal är att föräldrar förväntar sig kontaktpersoner/förskollärare som föräldrarna kan föra en öppen kommunikation med och som föräldrarna har förtroende för. Förtroenet uppbyggt av en daglig kontakt under lång tid. Ingen lär känna ett barn på tre veckor - ingen och det är en skam för hela kåren. Detta med tillit till pedagogerna måste tas på allvar. Jag är av den åsikten att förskollärarna ska leda samtalen. Detta uttalande bygger jag på att det är de som har den pedagogiska utbildning som krävs för att samtalen ska leda framåt och att föräldrarna känner att dessa peroner kan sin sak. Detta är A och O om samtalet ska leda; framåt - dvs ge näring till barn, föräldrar och personal

”Det finns ett bättre sätt att göra det på – Hitta det!”
Från en egenhändigt gjord tavla som Thomas Edison hade hängande på sitt kontor.


/Agneta