Skola och förskola ska enligt skollagen bygga på vetenskaplig grund. Man säger också; Valet av insatser, såsom olika metoder och arbetssätt, för att utveckla utbildningen bör vara medvetna, underbyggda och inte till exempel oreflekterat bygga på en trend eller vad som för närvarande kan vara aktuell.
Jag förstår inte hur så många kommuner och stadsdelar, trots vad skollagen säger, gått med på att istället för den traditionella svenska förskolepedagogiken satsa på en trend en filosofi med Reggio Emilias inriktning. Enorma summor på byggnationer utifrån Reggioinspirerat tänk med t ex stora förskolor, matsalar och stora torg. Stora kostnader på extrapersonal som pedagogistor och ateljeristor. Pengar som skulle kunna gå till att anställa fler förskollärare som sitter på en gedigen högskoleutbildning på 3,5 år. Reggio är ingen pedagogik utan en filosofi en trend som bygger b la på: ”Det kompetenta barnet”, talesättet: ”ett barn har hundra språk men berövas 99”, "Lyssnandets pedagogik”, ”dokumentation” samt "den tredje pedagogen".
Jag kommer in på Reggiopedagogiken i mitt nästa blogginlägg.
Nu först till den traditionella förskolan i Sverige. Den svenska traditionella förskolepedagogiken har en lång historia och är väl förankrat i vårt avlånga land. Vad är då traditionell svensk förskolepedagogik och vad är så bra med den? Grundaren hette Fröbel och lade redan på 1800-talet grunden till den pedagogik som vi idag kallar traditionell förskolepedagogik. Vår svenska pedagogik med sin långa historia bygger på grundstenar som omsorg, lärande och fostran. I den traditionella förskolepedagogiken sätts barnet i centrum. Utifrån mina tankar som: Vad vill vi att barnen fått med sig i sina ryggsäckar när dom lämnar förskolan? Vilka förmågor och styrkor har vi som pedagoger förmedlat och förankrat hos barnen? Har barnen haft det bra i förskolan? Jag vill tro att strävan hos de flesta av oss varit den samma. I vårt arbete med barnen oavsett om vi skapar eller byter blöjor så finns pedagogiska, pedagoger som med sina öppna sinnen ger barnen startfart att bygga på den grund dom redan innehar när dom börjar förskolan. Vi jobbar mycket med självtillit, styrkor att tro på sig själva och kreativitet. Modiga, kamratliga, ansvarstagande, fantasifulla, hoppfulla, glada, lyckliga barn som haft det bra under sina år i förskolan. Barn som lämnar förskolan och inte bara ser till sina rättigheter utan även kan se sina skyldigheter.
De fundamentala behoven som räknas in i omsorgsbiten är A och O och fyller också upp många timmar per dag i barnens vardag. Under vila, mat och vardaglig omsorg finns närvarande, pedagogiska, engagerade, lyhörda, omtänksamma och intresserade pedagoger som ser omsorgen och övrig verksamhet som lika viktiga för barnens utveckling. Utöver omsorg bedrivs en planerad verksamhet där b la; temaarbeten, utflykter, samlingar, sångstunder, teater och högläsning ingår. Vi ser egentligen ingen skillnad på omsorg och lärande. I omsorgen finns enormt med lärandemoment tillika i den s. k. pedagogiska. Eftersom vi i förskolan kallas pedagoger så är vi pedagoger hela dagen oavsett göromål.
Behöver knappas nämna inskolningens vikt av en trygg förskolestart (här tror jag att det behövs skrivas in i skollagen att inskolningen inte får vara den föräldraaktiva på bara några dagar detta är endast en trend som inte vilar på vetenskaplig grund och det är förkastligt.) Minimum två veckors inskolning – inga trygga barn utan anknytning. Under inskolningsveckorna får pedagoger och vårdnadshavare stora möjligheter att lägga grunden för ett bra samarbete. Under inskolningens gång får också pedagogen möjligheter till att ta del i hur det nya barnets liv gestaltats sig före förskolestart. Ett bra samarbete med vårdnadshavarna ger också stora möjligheter att beskriva och berätta om förskolans mål och arbetsmetoder. Förskolans mål handlar b la om att vi under deras år i verksamheten skapar en lugn, harmonisk, rolig och trygg miljö. En miljö där barnen möts av vuxna som ger kärlek, omsorg, uppskattning och erkännande - vilket i sin tur ger barnen en stark självkänsla. En miljö där demokratiska värderingar råder. Barn och pedagoger gör allt för att ett gott samarbete ska florera samt att barnen har stora möjligheter att påverka sin vardag. Begrepp som: ansvar, empati och hänsyn går som en röd tråd genom hela verksamheten. Barnens fantasi, deras nyfikna tankar och funderingar och frågor står alltid högst på agendan och bejakas och lusten till att lära frodas.
I förskolan finns en lång tradition av observationer och dokumentation. Vi följer barnet från start till avslut med bilder, teckningar, filmer, reflektioner kring barnens utveckling. Att ge barnen rika möjligheter till att utforska omvärlden genom lek, temaarbeten, samlingar sagostunder och dagliga utevistelser är vad vi gör i förskolan. Förutom tid till den fria leken, som prioriteras högt, är litteratur, drama, musik, dans/rörelse, bild-form skapande och naturen medel som vi använder dagligen i verksamheten. Den traditionella förskolan är bra och håller hög nivå om möjligheter ges - både ekonomiskt och resursmässigt.
/Agneta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar